Det har pågått länge nu. Kriget. De små attackerna under våren, den utdragna offensiven under de heta sommarmånaderna och höstens taktiska ställningskrig där kanoner och soldater förflyttats till höjderna runt Rambergsvallen.
Skyttegravsgrävandet i lera och jord fortgår under hisingshimlen.
Många av de yngre soldaterna har redan fallit offer och gått bort. En hel del soldater ligger hos fältskäraren och vrider sig i plågor. Den snabba och modiga spanaren Waris är en av dem. Dock har desertörerna avlöst varandra under sommaren. Legoknekten och tillika korpral Ranegié och menige John Chibuiké såg sin chans att söka sig till andra strider i annat land.
Alla vet nu att skyttegravskriget snart är över. Den sista öppna striden är nära förestående. Med den sista kraften skall nu hisingens söner gå ut i det slutliga avgörandet. Det handlar om silver som skall bärgas och därmed förflyttningar ut i Europa och kontinenten.
 |
| Jonas Henriksson |
Mycket ansvar vilar nu på Jonas Henrikssons axlar. Han har legat i skyttegravens dy länge nu och snart skall han hasa sig över kanten och blicka över röken som ligger över den Göteborgska leran. Konservburkarna är tömda, senapsgasen har skingrats och kulsprutan har slutat smattra. Ungsoldaten Waris - den tappra - ligger svårt skadad efter bataljer vid
rambergets fot sedan någon vecka sedan.
 |
| John Chibuike, desertör |
Sent om sider tog Henriksson av sig gasmasken.
Han putsade bajonetten, han åt av den sista provianten som låg där i snuskburken.
Och nu har han rest sig, krigaren och fältherren Jonas Henriksson.
Han tar fattning av den gulsvarta fanan och mannarna gör rättning i ledet.
Den sista striden är nu bara ljudet efter pipan bortom.
