lördag 24 mars 2012

Kapten Mohammed Ali Khan

mohammed ali khan


Skyarna drar förbi över hisingens himlavalv. Vi är inne nådens år, umbäranden bland folket och i trupperna. Killarna i BK Häcken har haft en lång och tung period. Gerhardsson har lett manskapet och gjort en del framstötar och lyckats bärga en del poäng till sitt folk på Hisingen. Men skördarna har allt som oftast slagit fel och den katastrofala missväxten med det gula gräset på slagfälten har fått ödesdigra konsekvenser för det annars så finurliga passningsspelet, som egentligen är killarnas främsta vapen i striderna.

Med sin höga moral och sitt rättspatos har Gerhardsson delat på de tillfälligt återfunna skatterna så att varje del i lagbygget har fått sin mycket blygsamt beskärda del. Svältdöden har tagit många liv hitintills och mången spelare har lagt sig hungrig vid midnattstimmen, utan näringsrik kvällsvard.



Den gladlynte festprissen Karlsson som har till huvuduppgift att identifiera fienden och oskadliggöra dem, har dansat allt för långt in på småtimmarna och har glömt sitt uppdrag han fått av äldsterådet. Gerhardsson har ibland oroat sig för Karlssons excesser, pengar som gått om intet, vilka skulle förvaltats i en bra rustad trupp.

En solig söndag i april när gräset för ovanlighetens skull var mer grönt än gult och när allt folk hade samlats på Rambergsvallen börjades det plötsligt tisslas och tasslas i publiken. När viskningar övergick till ett sorl och sedan till spontana hurrarop, reste sig den månghövdade publiken för att vinka. Nu såg alla att det var den hemvändande Kapten Mohammed Ali Khan som äntrade det gröna gräset. Kapten hade uträttat strider i fjärran land och varit borta allt för länge från sitt folk. Nu fanns han äntligen bland de sina, han hade kommit hem till Hisingen igen efter ett långt och utdraget krig. Nu var han här för att stanna.


BK Häcken klacken hyllar sin konung Klacken hyllar sin kapten
För studiohisingen: Kenneth T Johnson

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel